Välkommen hem

Nationen för dig som är Nylänning eller känner dig som en sådan

Bli medlem

Nationen

Nationshusets fasad

Nationshusets fasad
© Kimmo Levonen

Nylands Nation grundades år 1643 i Åbo som en nation för de nyländska studerandena. Nationen är en obunden, tvärvetenskaplig organisation för studerande och har ca 700 medlemmar varav två tredjedelar studerar vid Helsingfors universitet och en tredjedel studerar på bl.a. Aalto-universitetet, Hanken och Arcada. Nationen fungerar som en samlingsplats för studeranden med anknytning till Nyland och Helsingfors.

Även om nationen är Finlands äldsta är den varken dammig eller gammaldags - tvärtom. På nationen ordnas en massa program, allt från fina frackfester till tokroliga maskerader, kulturprogram, besök till museer och biografer och spel- och klubbkvällar. På dessa evenemang får alla studeranden delta.

 

Nationen delar också årligen ut stipendier och nationen har ett stort antal bostäder, som erbjuds medlemmar, vid Majstranden, Majparken och på Rautalampivägen.

Nationen har en inspektor samt en kurator vilka väljs för tre år åt gången. Den löpande verksamheten sköts av styrelsen, som varje år väljs i december månad på valmötet. Utöver styrelsen, inspektor och kurator finns det också funktionärer och utskott som gör en ovärderlig insats. "Nationen är, av studerande, för studerande", som en gammal ordförande sagt.

Väl mött på Nylands nation!

Nationens historia

En nation i Åbo inom det svenska riket

Nylands Nation grundades år 1643 vid den Kungliga Akademin i Åbo som en nation för de nyländska studerandena. Akademin, grundad 1640, var det första universitet inom det svenska riket som officiellt indelade studenterna enligt landskap. Traditionen med nationer härstammar från Paris och de italienska universiteten på 1100-talet.

På grund av få existerande professurer vid Akademin utsågs professorn i naturvetenskaper Georgius Alanus till den första gemensamma inspektorn för ålänningarna, nylänningarna och österbottningarna. Inspektor övervakade studenternas flit och beteende, därtill verkade han även som medlare mellan universitetet och studenterna.

På 1720-talet blev nationerna mer etablerade vid universitetet. Studerandena började skriva in sig på den nation som representerade det landskap, som man ursprungligen kom från. Alla nylänningar skrev in sig t.ex. på Nylands nation.

Läs mer: Nationens historia

Konstsamling

Nylands nation är en institution som med tiden blivit ägare till en betydelsefull konstsamling av unikt kulturhistoriskt värde. Nationshuset, konstsamlingen och arkivet utgör alla en viktig del av den historiska helheten. Förutom målningar, skulpturer och övriga konstföremål omfattar Nylands nations konstsamlingar också nationens bibliotek samt själva nationshusets interiör och fasta utsmyckning.

Vikingasalen
VikingasalenFoto: Kimmo Levonen

Idag utgör Nylands nations samling med sina drygt 200 konstverk en av de största och värdefullaste inom studentsamfunden i Finland. Huvuddelen av konstsamlingens målningar är porträtt av forna studentledare, inspektorer och kuratorer och i sin tid även betydelsefulla personer inom den tidiga svenskhetsrörelsen och senare inom det finländska samhälls- och kulturlivet. I samlingen ingår även intressanta konstverk med anknytning både till platser, till personer och till studentliv. I Nylands nations samling finns skulpturer, textiler, glasmålningar och teckningar. Nationens samlingar utgörs också av nationshuset och dess interiör (bland annat Vikingsalen). Nationens arkivsamling är ett rikt material som berättar om nyländskt studentliv under en period på 150 år. I arkivet ingår också bland annat unika etnologiska fotografisamlingar. Det nyländska konstintresset har dessutom manifesterat sig utanför nationshusets väggar. Nationen har under årens lopp varit initiativtagare till olika gravmonument och minnesstoder, många av dem vid Sandudds begravningsplats i Helsingfors.

Läs mer: Konstsamling

ABI-info

När studentskrivningarna och därmed gymnasietiden börjar lida mot sitt slut är det dags att sikta blicken på nästa livsskede och det allra bästa det för med sig; studielivet.

Abimiddagen på Nylands Nation ordnas i maj och är ett perfekt tillfälle att bekanta sig med nationen och dess verksamhet i form av en traditionell nyländsk sits. Ifall du är Nylänning till ursprung eller i hjärtat, se till att inte missa denna fest!

På höstens sida ordnas Gulnäbbsintagning, en särskilt fin trerätters middag i vår Vikingasal, där nya studenter medtas som fullvärdiga nationsmedlemmar. Information om dessa och övriga evenemang dyker upp efterhand också på facebook.

Läs mer: ABI-info

Lucius-orden

Lucius-Orden, grundad 1991, är ett ordenssällskap inom Nylands Nation. Dess uppgift är att belöna aktiva nylänningar. För detta ändamål förlänar Orden medaljer och andra utmärkelsetecken. Vi är inte ett hemligt sällskap, trots att det för många oinvigda kan verka så. Orden står under Nylands Nation och banden förstärks ytterligare med att ordenssekreteraren, som sköter ordens vardagliga uppgifter, är en funktionär som väljs av nationsmötet. Nationens inspektor är Ordenskansler, kurator Ordens vicekansler och ordförande är ombudsman.

Verksamheten går ut på att årligen ordna ordenskapitel, i regel i samband med funktionärsbytet, samt att ungefär vart tredje år hålla den s.k. Stora Ordensdagen då alla som blivit riddare eller högre samlas på Nationen för trevlig samvaro i form av festmiddag. Det är ett ypperligt tillfälle att få träffa gamla aktiva nationsvänner!

Orden leds av ett organ som kallas för den Lucianska academien. Inom academien finns ett antal aktiva ledamöter som ser till att de praktiska ärendena blir skötta. I princip kan academien ses som ordens delegation och den aktiva gruppen, som är professriddare, är en slags styrelse. Academiledamöterna igenkänns av ett storkors med ett brett blått band som går över bröstet och professriddarna dessutöver med halskors / rosett i ett vitt band med blåa kanter.

Läs mer: Lucius-orden

Etikett

Årsfestetikett

En gång i året, närmare bestämt i april firar Nationen sin årsfest. Det handlar om årets höjdpunkt, som varje nylänning med självaktning skall kämpa om att få en plats till. Vi klär upp oss, hedrar minnen och traditioner, beter oss belevat men har samtidigt roligt!

Innan själva middagen (och cocktailserveringen) är det solenn akt. Det är meningen att alla gäster skall komma redan då för att hedra talarna med sin närvaro, bevittna utdelningen av stipendier och komma i feststämning.

Entré och cocktailservering

En frackfest brukar börja med cocktailservering och det är artigt att infinna sig i tid. Vid entrén, huvudingången till nationshuset, överlämnar man sina ytterplagg till garderoben och går sedan uppför trappan till Skattmästarens bord. Där visar man upp kvittot på betald fest och får sitt namn kontrollerat på listan. Det är också nu man erhåller sitt supékuvert där program, meny och danskort ingår. Sedan är det dags att bege sig uppför trappan till Blå Hallen där det är sedvanligt att cocktailen serveras. Det är artigt att hälsa på Nationens Qvinnliga Funtionär (QF) och Kurator (jämförbara med värdinna och värd) som står i trappan och eventuellt festmarskalken. Med sitt cocktailglas i handen kan man sedan fritt flanera runt Blå Hallen och mingla med de övriga gästerna. Det är en god idé att i detta skede bekanta sig med placeringskartan för att få reda på vem som är ens bordsdam eller -kavaljer och var i salen man kan finna sin plats!
. Om det är någon som man inte känner från tidigare så kan man finkänsligt ta reda på vem det är för att sedan kunna marschera in par om par med rätt dam/kavaljer. Man klagar inte över vem man blivit placerad bredvid, och man går absolut inte och börjar ändra på placeringen – detta gäller samtliga fester! Bordsdamerna kan inte förvänta sig att bli bjudna på sprit av sin kavaljer, men kan förvänta sig ett civiliserat umgänge och uppmärksamhet samt den första dansen.

Läs mer: Etikett

Husets historia

Den Liljenstrandska gården 1883 – Egen härd är guld värd

Blåa hallen
Blåa hallenFoto: Kimmo Levonen

Vid ett samkväm efter Studenthusets invigning i Helsingfors hösten 1870 uttalade Nyländska avdelningens kurator Axel Olof Freudenthal en förhoppning om att de nyländska studenterna en dag skulle ha ett eget hus i likhet med sina studentfränder i Uppsala. Freudenthal hade under sin studietid bekantat sig med olika nationshus i Uppsala och hade också redan år 1859 presenterat dessa för sina avdelningskamrater i en artikel i avdelningens handskrivna tidning Nylands Dragon. Freudenthals initiativ till ett eget nyländskt nationshus var ett avståndstagande från det ökade fennomanska inflytandet i studentkårspolitiken, därtill bidrog Studenthusets fennomanska bildprogram till att fjärma de svekomanska nylänningarna från bygget. Freudenthal kan gott kallas nationshusprojektets "andliga fader". De nyländska studenterna igångsatte en penninginsamling till förmån för en nationshusfond år 1871 genom att uppföra ett spex ”Fridens undergång”, i vilken bl.a. den nyländska studenten Albert Edelfelt skådespelade.

Läs mer: Husets historia

På Nationen händer det alltid något kul, så som evenemangen här nedanför!

Visa hela kalendern

Kaserngatan 40
00130 Helsingfors
Finland

Visa alla kontaktuppgifter