En nation i Åbo inom det svenska riket
Nylands Nation grundades år 1643 vid den Kungliga Akademin i Åbo som en nation för de nyländska studerandena. Akademin, grundad 1640, var det första universitet inom det svenska riket som officiellt indelade studenterna enligt landskap. Traditionen med nationer härstammar från Paris och de italienska universiteten på 1100-talet.
På grund av få existerande professurer vid Akademin utsågs professorn i naturvetenskaper Georgius Alanus till den första gemensamma inspektorn för ålänningarna, nylänningarna och österbottningarna. Inspektor övervakade studenternas flit och beteende, därtill verkade han även som medlare mellan universitetet och studenterna.
På 1720-talet blev nationerna mer etablerade vid universitetet. Studerandena började skriva in sig på den nation som representerade det landskap, som man ursprungligen kom från. Alla nylänningar skrev in sig t.ex. på Nylands nation.
Nyländska afdelningen vid Alexanders-Universitetet under ryska tiden
Efter Napoleonkrigen tillföll Finland Ryssland och blev ett storfurstendöme. När Kungliga Akademin flyttades efter Åbo brand till Helsingfors år 1828, skrevs nya statuter för nationerna, som nu benämndes avdelningar. Nylands nation kallades därefter Nyländska afdelningen. Även universitetet bytte namn till Kejserliga Alexanders-Universitetet. På grund av politiska oroligheter förbjöds nationsverksamheten från och med 1852, men verksamheten fortsatte dock aktivt i illegal form. Studentavdelningarna legaliserades igen slutligen år 1868. Den legaliserade Nyländska avdelningen var den tredje största avdelningen vid universitetet.
Under 1860-talet frodades svekomani och skandinavism bland nylänningarna under ledning av professor A. O. Freudenthal (1836–1911). En annan betydande kraft för den s.k. svenskhetsrörelsen i Finland, professor Carl Gustav Estlander (1834–1910), verkade även han bland nylänningarna, som inspektor. Studentvärlden hade under Freudenthals aktivaste period, 1860- och 1870-talen, en central roll i skapandet av den finländska identiteten. Identitetsskapandet skedde både på nationell nivå och på landskapsnivå. Speciellt inom studentavdelningarna utvecklades en identitet fullspäckad med symboler, retorik och ritualer, i vilka landskapstanken och landskapskänslan lyftes fram. Det svenska språket hade en central roll i den nyländska självbilden under 1800-talet.
Nordens äldsta vänskapsavtal mellan nationer slöts år 1875 mellan Värmlands nation i Uppsala och Nyländska avdelningen i Helsingfors. Vänskapsbanden till Sverige och Uppsala var en naturlig del av den politiska och språkliga värdeorientering som nylänningarna stod för under 1800-talets slut.
De kvinnliga studenterna blev fullvärdiga medlemmar av Nyländska avdelningen år 1897. I Finland hade kvinnor via dispens haft rätt att avlägga studentexamen, och bli antagna vid universitetet, från och med år 1871. Det var dock förbjudet för kvinnliga studenter att tillhöra studentavdelningar: detta till trots inbjöds kvinnorna att delta i avdelningsverksamheten redan från och med 1880-talet.
År 1905 utgick de finskspråkiga nylänningarna från avdelningen för att grunda en ny nation, Eteläsuomalainen osakunta. Efter skilsmässan var relationerna mellan nationerna kyliga, men nationerna började åter samarbeta med varandra år 1949 då den Nyländska delegationen (NylDel) grundades. Hösten 2006 erhöll delegationen Helsingfors universitets studentkårs tvåspråkighetspris. NylDel har verkat i nästan 70 år som ett samarbetsorgan mellan ESO och Nylands nation.
Nationshuset
Nylänningarna levde i början av 1800-talet ett ambulerande, kringflackande liv i olika hyreslokaliteter i Helsingfors. Ett eget nyländskt nationshus blev verklighet år 1883, inte som ett nybygge, utan i ett gammalt trähus, den s.k. Liljenstrandska gården på Kaserngatan 40 i stadens centrum. I huset inredde man bl.a. en mötessal inredd i ”vikingastil”. År 1901 togs nationens nya nationshus byggt i sten i bruk. Nationshuset planerades av arkitekt Karl Hård af Segerstad. Även i det nya nationshuset inreddes en "Vikingasal" för möten och fester. Nationshuset bär på sin täljstensfasad devisen: "Stark ström med egna vågor går genom hafvet". Texten härstammar från Esaias Tegnérs (1782–1846) verk Frithiofs saga (1825). Tegnér var värmlänning och professor vid Lunds universitet.
År 2012 flyttades nationens kansli till en nyinredd lokal i nationshusets bottenvåning, med egen ingång i portgången. I kansliet sköts medlemsärenden och hålls möten.
Konstsamlingen
Då studentavdelningarna och den Nyländska studentavdelningen bland dem, blev åter legaliserade 1868, började de nyländska studenterna målmedvetet skaffa sig konst. Anskaffningarna inleddes trots att man inte ännu hade någon fast adress, ett eget "hem". Nationens tavlor släpades med dit var studenterna samlades: under årsfesterna hängdes de t.ex. tillfälligt på restaurang Kajsaniemis väggar. Då de nyländska studenterna år 1883 fick förverkligat drömmen om ett nationshus fick konstverken äntligen ett hem.
Nylands nations samling är en av de största (drygt 200 konstverk) och värdefullaste inom studentsamfunden i Finland. Huvuddelen av konstsamlingens målningar är porträtt av forna studentledare, inspektorer och kuratorer och i sin tid även betydelsefulla personer inom den tidiga svenskhetsrörelsen och senare inom det finländska samhälls- och kulturlivet.
I Nylands nations samling ingår även skulpturer, textilier, glasmålningar och teckningar. Nationens samlingar utgörs även av det vikingamytologiskt inspirerade nationshuset och dess interiör (bl.a. Vikingsalen), föremål och möbler samt nationens arkivsamling.
I arkivet, deponerat vid Nationalbiblioteket i Helsingfors, ingår bl.a. protokoll, ritningar, teckningar och handskrivna studenttidningar: ett rikt arkivmaterial som berättar om nyländskt studentliv under en period på 170 år. Arkivhelheten består främst av material som har sitt ursprung i nationens historia fr.om. 1800-talets början. Eventuellt material från den svenska tiden förstördes i samband med Åbo brand 1827.
Konstkommittén vid Nylands nation har som uppgift att övervaka förvaltningen av Nylands nations konstsamlingar och arkiv, och bistå med sakkunskap för detta ändamål.
Årsfest
Våren 1858 bestämde den illegala Nyländska avdelningen sig för att börja fira årsfest. Beslutet att inrätta en årligen återkommande högtid kan ses som en symbolisk handling och ett sätt att hävda sig gentemot myndigheterna. En rituell egen fest stärkte nylänningarnas sammanhörighet och hjälpte att befästa en gemensam identitet och värdeorientering.
Nylands nation firar allt sedan dess sin årsfest på Elias Lönnrots födelsedag – tillika Mikael Agricolas dödsdag, den 9 april. Lönnrot blev nationens hedersledamot år 1873.
Nationalskalden J. L. Runebergs inflytande på de nyländska studenterna kan man i sin tur se i val av det alternativa årsfestdatumet. Ifall den 9 april råkade falla under påskhelgen beslöt nylänningarna att årsfesten skulle arrangeras den 18 april. Datumvalet knöt det nyländska studentavdelningen till minnet av Finska kriget. År 1808, den 18 april, hade den nyländske generaladjutanten Carl Johan Adlercreutz anfört det segerrika finska kavalleriet mot ryske översten Kulnev i slaget i Siikajoki. Nylands infanteriregemente utmärkte sig speciellt i slaget. Runeberg beskrev slaget i sin dikt Adlercreutz, i Fänrik Ståls sägner.
Fonderna
År 1874 mottog den Nyländska avdelningen en donation på 100 000 mark (ca 400 000 euro) av affärsmannen, nylänningen Feodor Kiseleff (1823–1874). Detta var starten på den Kiseleffska donationsfonden (KDF). Studentavdelningen kunde använda fondens medel till bl.a. etnografiskt forskningsarbete i Nyland och för stipendier för studier. De första stipendierna utdelades åt nyländska studenter vid årsfesten våren 1875.
Under loppet av 150 år har nationens fonder mottagit ett antal nya donationer av gamla nylänningar. Detta möjliggör att Nylands nation årligen vid sin årsfest i april kan tilldela stipendium till en stor skara studenter och forskare.
Nylands Nation vid Helsingfors universitet
Efter att Finland utropat sin självständighet bytte nylänningarnas alma mater åter namn: det nya namnet blev Helsingfors universitet. I och med att universitetslagen förnyades år 1923 beslöt nylänningarna att återgå till sitt forna namn, Nylands nation. Nationstvånget avskaffades år 1937, varför det idag inte är nödvändigt att tillhöra en nation för att studera vid Helsingfors universitet.
