Rya på väggen i Vikingasalen

Inspektorsstolen i Vikingasalen
© Kimmo Levonen

Det är inte många nationer i Finland som förfogar över ett så fint hus som Nylands nation, med sitt hus på Kaserngatan 40 i Helsingfors.

Det utrymme som för gemene nylänning idag känns mest bekant, är nog klubbutrymmet uppe på nationshusets vind. Klubben har dock fungerat endast sedan år 1991. I jämförelse med hela huset är klubben en tonåring. Det som idag händer uppe på Klubben är inget som inte skulle ha hänt tidigare, som man kan konstatera när man bekantar med nationens nästan 370 år långa historia. Fester, klubbkvällar, par som förälskar sig och ovärderliga minnen har uppstått och frodats under en lång tid vid nationen.

De utrymmen i nationshuset som idag används av restaurang Karl XII, har i över 100 år varit spelplan för bland annat studentikosa evenemang och fester. Därtill har huset även inhyst en egen studentrestaurang och mycket, mycket mer. Många som idag besöker restaurang Karl XII har inte en aning om att själva utrymmet ägs av Nylands nation. 

För nylänningar blir nationshusets två ordinarie våningar bekanta under nationsmöten, vår årsfest och Gäddfest, samt t.ex. under gulisintagningen. Under möten och fester samlas vi i Vikingsalen, Blå Hallen och Lilla Festsalen. I nationshusets bottenvåning, med ingång i portgången, finns nationens kansli, var nationens vardagsfrågor sköts. I kansliet hjälper nationens kanslist med praktiska frågor, och våningen fungerar också som nationens styrelses och olika kommittéers möteslokal. 

Nationshuset är fantastiskt fint! Det är definitivt värt att bekanta sig med historien bakom uppförandet av huset och interiören är också värd en närmare anblick. I nationens egna konstsamlingar hittar man verkliga pärlor som glasmålningarna gjorda av Albert Edelfelt och porträttsamlingen av nationens tidigare Inspektorer och Kuratorer. Mera information om Nylands nations konstsamlingar hittar du här. Här undertill följer en kort historik över Nylands nations hus.

En nation i Åbo inom det svenska riket

Nylands Nation grundades år 1643 vid den Kungliga Akademin i Åbo som en nation för de nyländska studerandena. Akademin (grundad 1640) var det första universitet inom det svenska riket som officiellt indelade studenterna enligt landskap. Traditionen med nationer härstammar från Paris och de italienska universiteten på 1100-talet.

På grund av få existerande professurer vid Akademin utsågs professorn i naturvetenskaper Georgius Alanus, till den första gemensamma inspektorn för ålänningarna, nylänningarna och österbottningarna. Inspektor övervakade studenternas flit och beteende, därtill verkade han även som medlare mellan konsistoriet och studenterna.

På 1720-talet blev nationerna mer etablerade och man började skriva in sig på den nation som representerade det landskap som man ursprungligen kom från så att t.ex. alla nylänningar skrev in sig på Nylands Nation.

Nyländska afdelningen vid Alexanders-Universitetet under ryska tiden

Blåa hallen

Blåa hallen
© Kimmo Levonen

Efter Napoleonkrigen tillföll Finland Ryssland och blev ett storfurstendöme. När Kungliga Akademin flyttades efter Åbo brand till Helsingfors år 1828, skrevs nya statuter för nationerna, som nu benämndes avdelningar (därför Nyländska afdelningen). Även universitetet bytte namn till Kejserliga Alexanders-Universitetet. På grund av politiska oroligheter förbjöds nationsverksamheten från och med 1852, men verksamheten fortsatte dock i illegal form. Studentavdelningarna legaliserades slutligen år 1868. Den legaliserade Nyländska avdelningen var den tredje största avdelningen vid universitetet.

Under 1860-talet frodades svekomani och skandinavism bland nylänningarna under ledning av professor A. O. Freudenthal (1836-1911). En annan betydande kraft för den s.k. svenskhetsrörelsen i Finland, professor Carl Gustav Estlander (1834-1910), verkade även han bland nylänningarna. Studentvärlden hade under Freudenthals aktivaste period, 1860- och 1870-talen, en central roll i skapandet av den finska identiteten. Identitetsskapandet skedde både på nationell nivå och på landskapsnivå. Speciellt inom studentavdelningarna utvecklades symboler för landskapstanken och landskapskänslan.

Nordens äldsta vänskapsavtal mellan nationer slöts år 1875, under A. O. Freudenthals tid, mellan Värmlands nation i Uppsala och Nyländska avdelningen i Helsingfors.

De kvinnliga studenterna blev fullvärdiga medlemmar av Nyländska avdelningen år 1897. Via dispens hade kvinnor haft rätt att avlägga studentexamen (bli antagna vid universitetet) från och med år 1871 i Finland. Det var dock förbjudet för kvinnliga studenter att tillhöra studentavdelningar: detta till trots inbjöds kvinnorna att delta i avdelningsverksamheten redan från och med 1880-talet.

År 1905 utgick de finskspråkiga nylänningarna från avdelningen för att grunda en ny nation, Eteläsuomalainen osakunta. Efter skilsmässan var relationerna mellan nationerna kyliga men nationerna började åter samarbeta med varandra år 1949 då den Nyländska delegationen (NylDel) grundades. Hösten 2006 erhöll delegationen Helsingfors universitets studentkårs tvåspråkighetspris.

Nationshuset

Nylänningarna levde ett ambulerande, kringflackande liv i olika lokaliteter i Helsingfors. Ett nyländskt nationshus blev verklighet först år 1883, inte som ett nybygge, utan i ett litet gammalt trähus, den s.k. Liljenstrandska gården på Kaserngatan 40. I huset inredde man en mötessal – "Vikingasalen". Nationen inledde sin verksamhet i det nuvarande nationshuset vid Kaserngatan år 1901, då det nya huset blev färdigt. Nationshuset planerades av arkitekt Karl Hård af Segerstad. Även i det nya nationshuset inreddes en "Vikingasal" för möten och fester. Nationshuset bär på sin täljstensfasad devisen: "Stark ström med egna vågor går genom hafvet". Texten härstammar från Esaias Tegnérs (1782-1846) verk Frithiofs saga (1825). Tegnér var värmlänning och professor vid Lunds universitet. Läs mer om huset här.

Konstsamlingen

Då studentavdelningarna och den Nyländska studentavdelningen bland dem, blev åter legaliserade 1868, började de nyländska studenterna målmedvetet skaffa sig konst. Anskaffningarna inleddes trots att man inte ännu hade någon fast adress, ett eget "hem". Nationens tavlor släpades med dit var studenterna samlades: under årsfesterna hängdes de t.ex. tillfälligt på restaurang Kajsaniemis väggar. Då de nyländska studenterna år 1883 fick förverkligat drömmen om ett nationshus fick konstverken äntligen ett hem.

Whiskey-hyllan på klubben

Whiskey-hyllan på klubben
© Kimmo Levonen

Nylands Nations samling är en av de största (drygt 200 konstverk) och värdefullaste inom studentsamfunden i Finland. Huvuddelen av konstsamlingens målningar är porträtt av forna studentledare, inspektorer och kuratorer och i sin tid även betydelsefulla personer inom den tidiga svenskhetsrörelsen och senare inom det finländska samhälls- och kulturlivet. I Nylands Nations samling ingår även skulpturer, textilier, glasmålningar och teckningar. Nationens samlingar utgörs även av det vikingamytologiskt inspirerade nationshuset och dess interiör (bl.a. Vikingsalen), föremål och möbler samt nationens arkivsamlingar. I arkivet (deponerat vid Helsingfors universitetsbibliotek) ingår bl.a. protokoll, ritningar, teckningar och handskrivna studenttidningar: ett rikt arkivmaterial som berättar om nyländskt studentliv under en period på 150 år.
Förtroendenämnden för Nylands Nations konstsamlingar har som uppgift att övervaka förvaltningen av Nylands Nations samlingar och bistå med sakkunskap för detta ändamål.

Årsfest

Under 1800-talet inledde Nylands Nation firandet av sin årsfest på Elias Lönnrots födelsedag – tillika Mikael Agricolas dödsdag, den 9 april.

Fonderna

År 1874 mottog den Nyländska avdelningen en donation på 100 000 mk som affärsmannen Feodor Kiseleff (1823-1874) testamenterat nylänningarna. Detta var starten på den s.k. Kiseleffska donationsfonden. Studentavdelningen kunde använda fondens medel till etnografiskt forskningsarbete i Nyland samt för stipendier för studier i nordiska språk. De första bidragen utdelades åt nyländska studenter våren 1875. Under loppet av över 130 år har nationens fonder mottagit ett antal nya donationer av gamla nylänningar. Detta möjliggör att Nylands Nation årligen vid sin årsfest i april kan tilldela stipendium till en stor skara studenter.

Nylands Nation vid Helsingfors universitet

Efter att Finland utropat sin självständighet bytte nylänningarnas alma mater åter namn: det nya namnet blev Helsingfors universitet. I och med att universitetslagen förnyades år 1923 beslöt nylänningarna att återgå till sitt forna namn, Nylands Nation. Under denna tid fungerade professor Hugo E. Pipping som nationens inspektor. Nationstvånget avskaffades år 1937, varför det inte är nödvändigt att tillhöra en nation för att studera vid Helsingfors universitet.

Läs mer i:

Ahl, Eva, Bränn, Michaela och Vainio, Maria (red.) 2004: 1904. Nyland. Samlingar utgivna av Nylands Nation XIII. Helsingfors.
Ahl, Eva, Bränn, Michaela, Falk, Mikael, af Hällström, Charlotta och Wentzel, Christian (red.) 2000: "Minns du hur ödet oss förde tillhopa...?" Nylands Nations och Värmlands nations gärstvänskapsförbund 125 år. Nyland. Samlingar utgivna av Nylands Nation XI. Helsingfors.
Hansson, Joakim och Landgrén, Lars-Folke (red.) 1993: Stark ström med egna vågor går genom hafvet. Nylands Nation historia 1643-1993. Nyland. Samlingar utgivna av Nylands Nation X. Helsingfors.
Vainio, Maria (red.) 2001: Nylands nationshus 1901-2001. Nyland. Samling utgivna av Nylands Nation XII. Helsingfors.