Nylands nation är en institution som med tiden blivit ägare till en betydelsefull konstsamling av unikt kulturhistoriskt värde. Nationshuset, konstsamlingen och arkivet utgör alla en viktig del av den historiska helheten. Förutom målningar, skulpturer och övriga konstföremål omfattar Nylands nations konstsamlingar också nationens bibliotek samt själva nationshusets interiör och fasta utsmyckning.
Idag utgör Nylands nations samling med sina drygt 200 konstverk en av de största och värdefullaste inom studentsamfunden i Finland. Huvuddelen av konstsamlingens målningar är porträtt av forna studentledare, inspektorer och kuratorer och i sin tid även betydelsefulla personer inom den tidiga svenskhetsrörelsen och senare inom det finländska samhälls- och kulturlivet. I samlingen ingår även intressanta konstverk med anknytning både till platser, till personer och till studentliv. I Nylands nations samling finns skulpturer, textiler, glasmålningar och teckningar. Nationens samlingar utgörs också av nationshuset och dess interiör (bland annat Vikingsalen). Nationens arkivsamling är ett rikt material som berättar om nyländskt studentliv under en period på 150 år. I arkivet ingår också bland annat unika etnologiska fotografisamlingar. Det nyländska konstintresset har dessutom manifesterat sig utanför nationshusets väggar. Nationen har under årens lopp varit initiativtagare till olika gravmonument och minnesstoder, många av dem vid Sandudds begravningsplats i Helsingfors.
Under åren har mången nylänning engagerat sig för nationens konstsamlingar. Utan deras insatser skulle inte samlingarna befinna sig i sitt nuvarande, goda tillstånd. Under 1900-talets första hälft vakade konstexperter som Sigurd Frosterus (1876–1956), Torsten Stjernschantz (1882–1953) och Bertel Hintze (1901–1969) över samlingarna, tillsammans med i ämnet intresserade funktionärer vid nationen. Senare tog en yngre generation över deras uppgifter, bland vilka Bengt von Bonsdorff (1936–2005) blev en framstående figur. von Bonsdorffs livslånga engagemang vid nationen samt hans innerliga och djupa intresse för nationens konstsamling och nationshuset var av stor betydelse för samlingarnas bestående och vård.
I början av 1970-talet tillsatte nationen en särskild Konstkommitté, då man ansåg att samlingen var värd en ordentlig översyn. Kommitténs verksamhet avtog mot slutet av decenniet och den upplöstes så småningom. Under 1970-talet grundades också nationens Byggnads- och restaureringsfond som sedan dess burit ansvaret för bland annat olika mindre och även större reparationer av nationshuset, samt konservering av konstverk. Under 1900-talets sista årtionden innehade många energiska och konstintresserade personer posten som Kulturutskottets ordförande (KU). De engagerade sig i vården av samlingarna och bidrog till att höja nylänningarnas intresse för konstföremål, inventarier och arkiv.
Nylands nations konstkommitté
I början av 2000-talet återuppstod nationens gamla konstkommitté i ny tappning. Den höll sitt konstituerande möte hösten 2003. Kommittén tillsattes för att övervaka och bistå med sakkunskap i förvaltandet av nationens samlingar, dvs. dess konstsamling, bibliotek, arkiv och nationshusets interiör och fasta utsmyckning.
Kommittén består av fyra till sex medlemmar som innehar gedigen sakkunskap i frågor rörande nationens konstsamling och dess skötsel. Löpande administrativa ärenden sköts av ordföranden och kommittén sammankommer i regel 1–3 gånger i året. Kommitténs verksamhetsområde omfattar bl.a.:
- Husesyner och underhåll av konstverk
- Konsultation vid reparationer av nationshuset
- Utlåning av konstverk
- Skötsel av arkivsamlingen
- Publik verksamhet (svarar på förfrågningar, tillställer guidningar, tal, artiklar mm.)
Förteckningar och kartotek
Under årens lopp har nationen köpt eller mottagit ansenliga mängder konstföremål av varierande slag. Anteckningar om dem har ofta ingått i nationsprotokoll, men några heltäckande, regelbundet uppdaterade förteckningar har sällan förts. En del bevarade kartotekskort existerar dock i nationens arkiv. Dessa kan dateras till 1920–30-talen och 1940-talet. År 1967 uppgjorde nationens dåvarande kurator Bengt von Bonsdorff en lista över de viktigaste målningarna, men listan förblev i manuskriptform. En fullständig inventering av nationens konstsamling skedde år 1972. I samband med detta duplicerade den dåvarande Konstkommittén sin första katalog över nationens konstsamling. Följande år publicerades en tryckt katalog, redigerad av Mikael Westerback. Den innehåller en kort historik, en förteckning över konstverken samt ett personregister. Westerback gjorde även ett kartotek med texter samt fotografier tagna av Krister Santanen. Negativen deponerades på Museiverket. I samband med arbetet med boken Galleria Nylandensis (2009) inventerades och digitaliserades kartoteket. Därtill har såväl konstverk, föremål som nationshus med interiörer fotograferats regelbundet.
Nationens arkiv
Nylands nation har sedan 1800-talet deponerat sitt arkiv i Helsingfors universitetsbibliotek, idag Nationalbiblioteket. Under 1900-talet tillförde nationen arkivmaterial till arkivet, bland annat år 1939 och år 1966. Största delen av det befintliga arkivet deponerades dock först i slutet av 1970-talet, då man även skrev en helhetsmässig arkivförteckning. Ytterligare depositioner ägde rum år 1981 respektive 1993, då man överlämnade 40 hyllmeter av dokument till arkivet. I början av 2000-talet har hundratals arkivmappar med sållat och inventerat material lagts till i nationens arkiv. Nationens arkiv kan utan tvekan kallas för en "skattkammare" för hugade forskare inom historia. Arkivmaterialets bredd bereder möjligheter till forskning inom olika ämnesområden, med vitt skilda perspektiv.
